Grundades 2000 med målet att öka förståelsen för spelproblem i samhället, ge stöd och hjälp till drabbade, samt påverka politiska och sociala strukturer som rör spelets baksida

Spelberoendes riksförbund är en partipolitisk och religiöst obunden sammanslutning av föreningar för spelberoende som vill verka för att förebygga och avhjälpa spelberoende. Detta ändamål vill förbundet främja genom att:

• Sprida information om spelberoendes orsaker, konsekvenser, uttrycksformer, behandling och möjliga hjälpinsatser
• Informera och stödja spelberoende personer, deras anhöriga samt informera andra berörda
• Skapa realistiska förutsättningar för styrelserepresentanter och resurspersoner i självhjälpsarbete
• Förebygga spelandets sociala skadeverkningar, särskilt bland barn och ungdomar genom att kritiskt granska marknadsföring av olika spelformer samt verka för information till beslutsfattare
• Följa och initiera forskning och behandling inom området spelberoende samt sprida denna

Nuvarande styrelse

Madeleine Tügel – Förbundsordförande

Marie Dahlqvist – Kassör

Peter Urelid – Vice Ordförande

Kassör – Marie Dahlqvist

Björn Florén – Förbundssekreterare

Jakob Lorentzon – Ledamot

Magnus Olausson – Ledamot

Patrik Axelsson – Suppleant

Hans-Ove Arvidsson – Suppleant

Om oss – Spelberoendes Riksförbund

Vår verksamhet bygger på erfarenhetsbaserad kunskap, gemenskap och frivilligt engagemang. Genom lokala föreningar och stödgrupper runt om i Sverige skapar vi trygga sammanhang där människor kan dela sina erfarenheter, bryta isolering och hitta vägar till förändring.

Vi arbetar förebyggande genom utbildning och informationsinsatser, särskilt riktade till unga, professionella yrkesgrupper och beslutsfattare. Vi bedriver också opinionsarbete för att stärka skyddet för människor som riskerar att hamna i spelberoende eller lever i nära relation till någon med spelproblem och för att säkerställa att stöd och behandling finns tillgängligt i hela landet.

Vår vision är ett samhälle där ingen ska behöva drabbas av spelberoende – och där den som drabbas aldrig står ensam.

Våra ståndpunkter

Spelberoende är ett allvarligt folkhälsoproblem som påverkar både individer och anhöriga. Samhällets stöd är fortfarande otillräckligt – särskilt vad gäller förebyggande arbete, vård och skydd. Här presenterar vi våra viktigaste ståndpunkter för att förändra politiken.

• Alla som lever med spelberoende ska ha rätt till jämlik vård i hela landet.
  Vården ska vara tillgänglig, individanpassad och fri från skuld och skam.
• Anhöriga har rätt till stöd – oavsett den beroendes kontakt med vård.
  Anhörigstöd ska finnas i varje kommun och vara lätt att nå.
• Barn i familjer med spelberoende ska skyddas.
  Barn ska ha rätt till stödinsatser, information och en trygg vardag.
• Spelreklam måste begränsas kraftigt.
  Särskilt riktat till barn och ungdomar och spel som har hög riska att utveckla spelproblem
• Förebyggande arbete ska vara en skyldighet och tydligt ingå i nationell och regional strategin.
  Kommuner och regioner ska ha lagstadgat ansvar för att förebygga spelberoende och stödja anhöriga.
• Lånemarknaden måste regleras hårdare för att skydda personer till överskuldsättning.
  Snabblån och krediter förvärrar spelproblem. Vi kräver kreditprövning i realtid, räntetak och reklamförbud för lån i samband med spel.
• Åldersgränsen för spel om pengar bör höjas till 20 år.
  Hjärnan är inte färdigutvecklad vid 18 år. För att skydda unga vill vi höja åldersgränsen för riskfyllt spelande.
• Personer med egen erfarenhet ska ha inflytande i påverknings arbetet
  Spelberoende och anhöriga måste ges plats i politiska processer och beslutsfattande.

Vår uppmaning – behovet av en nationell strategi mot spelberoende

Vi vill se en kraftfull nationell strategi mot spelberoende – med människors rätt till hälsa, trygghet och stöd i centrum. Bakom varje spelberoende finns många individer som drabbas – en son, en mamma, en vän. Det är människor som tappat kontrollen, hamnat i skuld, förlorat relationer – och som ofta möts av tystnad och skam istället för hjälp.

Vi kräver en kraftfull nationell strategi mot spelberoende. Det handlar om rättvisa. Det handlar om trygghet. Det handlar om att rädda liv.

• Ingen ska falla mellan stolarna.
• Ingen ska behöva kämpa ensam.
• Barn ska inte växa upp i tystnad och oro.
• Och vi ska inte tillåta att reklam och lån driver människor djupare ner i ett beroende.
  

  Oberoende Spelsamverkan

  Oberoende Spelsamverkan är ett fristående samverkans forum som samlar Spelinspektionen , Folkhälsomyndigheten, idéburna och branschorganisationer som arbetar med frågor som rör spelberoende och spelrelaterad problematik. Gruppen fungerar som en plattform för kunskapsutbyte, samordning och gemensamt påverkansarbete.

  Syftet med OSS är att stärka frågor som rör spel om pengar och bidra till mer samordnade insatser för prevention, stöd och behandling. 

  Inom ramen för samverkan arrangeras regelbundet möten och kunskapshöjande aktiviteter. Gruppen arbetar för att lyfta berördas erfarenheter, driva på för bättre skyddssystem och bidra till att spelproblem ses som ett folkhälsoproblem som kräver långsiktiga samhällsinsatser

  Medlemmar i NSPH

  Nationell Samverkan för Psykisk Hälsa är ett nätverk av patient-, brukar- och anhörigorganisationer som arbetar för att förbättra villkoren för personer med psykisk ohälsa och deras närstående.

  Organisationen samlar riks- och regionala föreningar inom området psykisk hälsa och fungerar som en gemensam röst i samhällsdebatten. NSPH driver frågor om mänskliga rättigheter, delaktighet, jämlik vård och stöd, samt stärkt brukarinflytande inom psykiatri, socialtjänst och andra välfärdssystem.

  Medlemmar i CAN

  Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning är en ideell organisation som arbetar med att samla in, analysera och sprida kunskap om alkohol, narkotika, dopning, tobak och spel om pengar (ANDTS).

  Organisationen har en central roll i att ta fram statistik, rapporter och forskningssammanställningar som används av myndigheter, skolor, kommuner och civilsamhälle. CAN genomför återkommande nationella undersökningar om ungas och vuxnas levnadsvanor kopplade till ANDTS.

  Verksamheten omfattar bland annat:

  • Nationell datainsamling och publicering av rapporter

  • Kunskapsstöd till skolor, socialtjänst, vård och beslutsfattare

  • Utveckling av pedagogiskt material och metoder för förebyggande arbete

  CAN fungerar som en viktig kunskapsstöd i det svenska förebyggande arbetet kring beroende och relaterade samhällsproblem.

Spelberoendes Riksförbund – historia, utveckling och verksamhet

Spelberoendes Riksförbund bildades ur ett växande behov av nationell samordning för människor som drabbats av spelberoende och deras anhöriga. Under 1990-talet började lokala föreningar och självhjälpsgrupper för spelberoende växa fram i Sverige, ofta startade av personer med egen erfarenhet av spelmissbruk. Dessa initiativ byggde på frivillighet, kamratstöd och erfarenhetsbaserad kunskap.

I takt med att spel om pengar blev mer tillgängligt genom nya spelformer, internet och ökad marknadsföring blev behovet av en nationell organisation tydligt. Förbundet bildades som en samlande röst för lokalföreningar och som en intresseorganisation gentemot myndigheter, politiker och vården.

Tidig inriktning (1990-och 2000-tal)

Spelberoendes Riksförbund bildades som nationell ideell riksorganisation år 2000 av lokala spelberoende föreningar runt om i landet. Efter diskussioner placerades förbundskansliet i Göteborg, där sekreterare Henrik Wahlström och ordförande Arne Edström fick i uppdrag att planera utbildningar för nya och gamla resurspersoner, finansierade av Statens Folkhälsoinstitut. Samtidigt arbetade kassör Arne Pettersson för att förbundet skulle ta över ekonomiansvaret från Folkhälsoinstitutet, vilket senare blev verklighet.

I november 2001 fick förbundet ett brev från socialministern Lars Engqvist som svar på en skrivelse från den nya ordföranden Anne Nilsson, tillsammans med dåvarande Kommunförbundet, angående finansiering av ett handlingsprogram mot spelberoende. Socialministern uppdrog åt Statens Folkhälsoinstitut blev att ta fram ett nationellt handlingsprogram med åtgärder inom forskning, förebyggande arbete, lokalt stöd, frivilligorganisationer samt vård och behandling.

2002 fattades flera policybeslut för att skapa en enad linje inom förbundet:

• Varken förbundet eller föreningar ska ta emot pengar från spelmarknaden.
• Förbundet ska inte gynna eller missgynna enskilda behandlingshem utan sprida information om olika stöd- och behandlingsmöjligheter.
• Föreningarna i Stockholm, Göteborg och Malmö skulle fungera som moderföreningar åt mindre föreningar inom förbundet.

Samma år blev förbundet remissinstans till Finansdepartementets promemoria om ändring av lotterilagens vinsttak och betonade vikten av ett vaksamt förhållningssätt eftersom höjda vinster kan trigga ökat spelande.

2003 blev Anne Nilsson medlem i referensgruppen som Jan Francke, ledamot i Lagrådet, satte ihop för att se över lagstiftningen om spel och lotteri. Samma år fungerade Oberoende Spelsamverkan (OSS) som referensgrupp åt Statens Folkhälsoinstitut vid utformningen av den nationella handlingsplanen mot spelberoende, där satsningar på öppenvård i Stockholm, Göteborg och Malmö inkluderades.

2002–2004 EU-kommissionen ifrågasätter om monopolet strider mot EU-rätten. Sverige försvarar monopolet med folkhälsoargument.

2005 Lagen om statliga kasinon införs. Staten blir ensam aktör som får driva fysiska kasinon via Casino Cosmopol.

2006 publicerade förbundsstyrelsen debattartiklar om marknadsföring av spel och vikten av att spelmissbruk skrivs in i socialtjänstlagen. Samma år startade Lirias fond efter en donation från psykologen Liria Ortiz, som årligen ger en symbolisk summa till en eldsjäl som arbetat länge inom förbundet.

2007 påbörjades ett marknadsföringsprojekt för att modernisera hemsida och logotyp, och moderföreningen i Göteborg startade projektet Syna korten, finansierat av Allmänna arvsfonden, riktat till unga vuxna med spelproblem och deras anhöriga.

Förbundet har varit remissinstans i flera utredningar, bland annat nätpokerutredningen 2008 och Finansdepartementets spelutredning 2009. 

2009 Beroendefrågan får större politisk tyngd. Spelmissbruk börjar behandlas mer som folkhälsofråga. Fler kommuner erbjuder stödinsatser.

Den långsamma och planerade tillväxten har gett förbundet en stabil grund för fortsatt utveckling och introduktion av nya inslag

Utveckling och nationellt påverkansarbete (2010-talet)

Under 2010-talet stärktes förbundets roll som nationell aktör, och arbetet breddades till:

• Samverkan med myndigheter, kommuner och regioner
• Deltagande i statliga utredningar och remissprocesser
• Opinionsbildning kring spelreglering, reklam och konsumentskydd
• Utbildningsinsatser för yrkesverksamma inom socialtjänst, skola och vård.

2011 lanserades en ny hemsida och arbetet med gemensam statistik började ge resultat. Förbundet deltar för första gången på Almedalen för att lyfta frågor kring spelberoende på politiks nivå.

2013 Spelberoende blir formellt erkänd som beroendesjukdom på samma nivå som alkohol och narkotikaberoende i DSM-5. 

2014 Spellicensutredningen Regeringen tillsätter en omfattande statlig utredning om nytt licenssystem.

2017 Betänkandet lämnas in Förslag om att lämna monopolmodellen för delar av marknaden.

2017–2018 beskrevs spelmarknaden som “vilda västern” på grund av oreglerade spelformer och aggressiv marknadsföring. Förbundet intensifierade sitt påverkansarbete under denna period för att skydda utsatta grupper och påverka lagstiftning. Vi såg samtidigt att vår verksamhet fyllde en större funktion och våra självhjälpsmöten runt om i landet var välbesökta. 

2018 blev spelberoende officiellt inskrivet i socialtjänstlagen, vilket markerade ett viktigt steg i det nationella erkännandet av spelberoende som ett samhällsproblem och en fråga för socialt stöd.

2019 genomfördes en omreglering av den svenska spelmarknaden, vilket förändrade spelbolagens villkor och öppnade för ett licenssystem. Förbundet arbetade aktivt med att bevaka hur omregleringen påverkade personer i riskzonen och fortsatte sitt förebyggande och stödjande arbete.

Senare års utveckling (2020-talet)

Under 2020-talet har förbundet:

• Utvecklat digitala stödformer och nationella nätverk
• Startat projekt riktade till unga och unga vuxna
• Stärkt stödet till anhöriga
• Byggt upp strukturer för utbildning av gruppledare och stödpersoner
• Arbetat mer aktivt med samhällsekonomiska perspektiv på spelberoende

Fokus har legat på tidiga insatser, samverkan mellan civilsamhälle och offentliga aktörer samt jämlik tillgång till stöd i hela landet.

2020 Tillfälliga pandemiregler Begränsningar för bonusar. Tillfälliga insättningsgränser på onlinekasino och värdeautomater.

2021 Kommuners ansvar tydliggörs. Socialtjänstlagen förtydligas om ansvar för stöd vid spelberoende.

2022 Skärpt marknadsföringskontroll Tydligare krav på ”måttfull” reklam.

2023 Skärpta sanktionsmöjligheter Höjda maxbelopp för sanktionsavgifter. Effektivare verktyg mot olicensierat spel.

Sammanfattning

Spelberoendes Riksförbund har utvecklats från lokala ideella initiativ till en nationell röst för personer som drabbats av spelberoende. Förbundet har medverkat till att forma både samhällsdebatten och det praktiska stödarbetet i Sverige och fortsätter att driva frågor om förebyggande arbete, tillgängligt stöd och ökat skydd för utsatta grupper.